well, hello.

Alltså, ibland blir jag så trött på mig själv. Jag tyckte jag var så himla smart, så är jag precis tvärtom. Helt körk.
Vi har nu fått porttelefon installerad och den är kopplad till min mobiltelefon. Jag fick skjuts av Jonte idag till jobbet och glömde därför ta med mina egna nycklar. När jag ska åka hem har han åkt iväg och tränat. När han ringde och sa det hade jag glömt av att jag glömt nycklarna. Ja ni hör ju, bara här har det gått illa..


Får skjuts av min syster hem och kommer på (igen!!) att jag glömt nycklarna. Hur ska jag komma in porten? "Jo men höhö, sjukt smart (osv...), jag kan ju ringa mig själv med porttelefonen. SMART! Springer ur bilen och stannar mitt på vägen (inte heller helt smart, inser jag nu i efterhand) och ringer min syster. Varför undrar ni? Jag var ju så smart och kom på hur jag skulle komma in i porten. Problemet löst? OM JAG VILL TILLBRINGA RESTEN AV KVÄLLEN I TRAPPUPPGÅNGEN! Alltså, seriöst. Jag förstår inte hur jag tänker. Kan jag skylla på två arbetsplatser på en dag, jobb till halv fem och en nykastrerad katt? Men jag har ju världens bästa syster som vi utrustat med nyckel av dessa slag som kom tillbaka i raketfart. Halleluja!


Nu är jag därför helt slut. Min hjärna orkar inte mycket. Skulle behöva kila iväg till affären, men känns som att jag borde hålla mig inne. Annars står jag väl där ute igen..




Lättad, trött och lycklig i soffan! Tror jag stannar här resten av kvällen....